Sorg

Jag sänder idag alla mina tankar och all min sympati för våra norska landsvänner. Att det finns människor som är kapabla till en sådan makaber handling, i ett utav världens fredligaste länder (eller något land egentligen) är omskakande. Jag har gråtit många tårar idag, vartenda en av dem för de ungdomar och andra oskyldiga som miste sitt liv för en smal och trångsynt ideologi.

Och jag ställer samma fråga som en mamma ställde i radion idag: Hur ska man kunna förklara för barnen varför vissa människor gör så? Hur ska man kunna vara ärlig mot sina barn utan att skrämma dem? När man är lika rädd för svaret själv... Att man faktiskt inte vet varför vissa människor har sådan total avsaknad av skuld, samvete och förståelse att de kan begå sådana avskyvärda handlingar.

Av hela mitt hjärta, Norge, så skänker jag dig och Era landsmän all min kärlek och all min djupaste sorg. Låt oss bara hoppas att en så avskyvärd handling kan lägga grunden till vad vi ska lära våra kommande generationer. Och låt oss stå enade mot främlingsfientlighet och terror. All denna sorg skapat av en enda man. Vilket är det som förmodligen skrämmer mig mest...